Nu har jag bytt gardiner i vardagsrummet igen och belönar mej med en liten chokladbit och kaffe..
I lördags var vi på akuten me skrutten och äntligen hände det något. Inte så att vi vart på akuten tidigare med samma problem, men jag har påtalat på bvc om att han får det jobbigt me andningen när han är förkyld men de har bara svarat mej att "alla barn har en form av förkylningsastma". Till och med dagispersonalen har påpekat om att han har det jobbigt när han är lite förkyld.
Men nu har han fått inhalatorer som han ska ta varje dag. Den ena sorten ska han hålla på med i 5 veckor... Stackars liten.
Allt började på fredagkväll med att han var "bubblig" i bröstet, tog det inte så allvarligt för han brukar låta så vid en förkylning. På natten kom han in till oss och då lät han som en respirator vid varje andetag, jag tänkte om jag skulle ringa rådgivningen eller efter ambulans, men jag avvaktade och tänkte att jag ringer om det blir värre. Halv 7 på lördaqg morgon och ett fåtal timmars sömn så ringde jag rådgivningen som sa att jag skulle köpa avsvällande näsdroppar och se till att han drack och kissade. Hon kopplade mej till jourmottagningen i Kristinehamn som lyssnade på hans andning och hon skickade oss direkt till Karlstad.
Väl där så blev vi omedelbart inskickade på ett rum och han fick äntligen ventoline. Hans syresättning var nere på 78 när vi kom in. Efter några doser ventoline och kortison så fick vi åka hem. Han fick även airomir som är snabbverkande och pulmicort som är långtidsverkande.
Eftersom jag lider av förkylningsastma så var det ingen tvekan om att han skulle ha medicin. Även fast han vart så sjuk så är det en lättnad i mitt hjärta att han äntligen fick hjälp.
Måste ju skryta också.. Han är så superduktig med att ta medicinen (mutor får man ta till också) och han var så duktig när vi var på sjukhuset..
Mamma's älskade son
måndag 4 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar